Äntligen! Äntligen! ÄNTLIGEN!

Jag gjordet!! Var ute på långrunda med vovven efter att ha gått av dygnstjänstgöring. Ett bra dygn! Efter några kilometer började benen springa, de ville. Och de fick. Lugnt och fint. Solen sken, syrenen blommar, flugorna surrar. Sommar i maj. Som jag njöt! Löpband kan slänga sig i väggen. Äntligen känner jag att jag klivit ur min antispringkoma. Nästa gång springer jag ensam. För Morrten blev det för tufft. Hans små ben tyckte det var jobbigt, eller värmen var nog värst. Nere vid bryggorna spolade jag av honom, som han njöt! Men det var för varmt. Totalt 10,95 km. Och jag varvade powerwalk med lättjogg. Underbart!!!!